As it is in heaven

Ik ben niet zo’n filmkijker, maar soms komt er wat voorbij dat verrassend genoeg niet voorbij, maar binnen komt. “As it is in heaven” is er zo één.
Een prachtig filmdrama over een dirigent en een klein kerkkoor in een Zweeds dorp. Drama’s herbergen tegenstellingen en emoties en beide zijn in deze rolprent veelvuldig aanwezig. Eerlijkheid en hypocrisie, liefde en haat, geweldadigheid en tederheid. Prachtige uitspraken en mooie momenten waarvan met name Gabriellas sång me diep raakte.

Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv

Ik wil voelen dat ik leef (Jag vill känna att jag lever) kwam in de hele film op meerdere manieren naar voren.
Een film die ik nog eens wil zien.